Gerhard Nordström målade inte bara med pensel – han målade med vrede, empati och en okuvlig känsla för rättvisa. Under ett långt och kompromisslöst konstnärsliv satte han färg på världens orättvisor, samtidigt som han förankrade sin konst i det skånska landskapet där han själv vuxit upp. Från Vietnamkrigets brutalitet till jordens sår och samhällets konsumtionshysteri – Nordström gjorde det till sin livsuppgift att få oss att se det vi helst ville blunda för.
Uppväxten som formade Gerhard Nordström
Gerhard Nordström föddes 1925 i Lund men växte upp i Sjörup utanför Ystad och senare i Gessie, strax söder om Malmö. Hans far var präst, vilket bidrog till ett allvar i hemmet – men också till en tidig kontakt med moral, ansvar och det mänskliga lidandet. Redan som ung visade han konstnärlig talang, något som fördjupades genom studier vid Skånska målarskolan i Malmö under Tage Hansson. Därefter följde flera års utbildning vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, där han gick i lära hos Fritiof Schüldt.
Miljön han växte upp i, med närheten till både jordbruk och hav, kom att sätta spår i hans framtida verk. Även om mycket av hans konst präglas av skarp samhällskritik, så bar han alltid med sig ett öga för det stilla, skånska landskapet.
Politisk konst som inte ber om ursäkt
Gerhard Nordström blev vida känd för sin orädda samhällskritik. Med måleriet som vapen tog han ställning mot krig, maktmissbruk, konsumtionshets och miljöförstöring. Den mest ikoniska av hans verk är sviten Sommaren 1970, som starkt reagerade mot Vietnamkriget och särskilt massakern i Song My. Här blandade han idylliska svenska sommarlandskap med brutala bilder av döda kroppar, vilket skapade en skoningslös kontrast mellan trygghet och våld.
Det var också med dessa verk som han fick sitt publika genombrott. Sommaren 1970 betraktas idag som en av de viktigaste konstserierna i svensk 1900-talskonst. Den gjorde inte bara Nordström känd, utan visade också hur bildkonst kan bära ett politiskt budskap utan att förlora sin konstnärliga kraft.
Ett livslångt engagemang för naturen
Gerhard Nordström nöjde sig inte med att skildra krigets fasor – han vände också blicken mot miljöförstöringen och vår behandling av naturen. Under 1980- och 1990-talen började han alltmer utforska människans påverkan på landskapet. Han målade jordytor, åkrar, rötter och stenar – men inte bara som vackra motiv, utan som symboler för livets förutsättningar och sårbarhet.
Hans naturskildringar bär ofta på en underliggande oro, en känsla av att något är ur balans. Det är ett ställningstagande utan plakat – men ändå tydligt. Han synliggjorde konsumtionssamhällets konsekvenser genom att måla det som hotades av vår livsstil: jorden, naturen, själva grunden för vår överlevnad.
Gerhard Nordström som lärare och mentor
Parallellt med sitt konstnärskap arbetade Gerhard Nordström som lärare på Konstskolan Forum i Malmö mellan 1964 och 1987. Där undervisade han tillsammans med konstnären Staffan Nihlén. Genom sin undervisning blev han en viktig mentor för flera generationer unga konstnärer. Han var inte en lärare som dikterade sanningar – snarare en som ställde obekväma frågor och uppmanade till eftertanke.
Hans pedagogik präglades av samma engagemang som hans konst. Han trodde på konsten som ett sätt att förstå världen, och han uppmanade sina elever att använda sin kreativitet för att påverka och förändra. Det var en skola där både färg och idéer flödade.
Priser, uppdrag och erkännanden
Under sin livstid tilldelades Gerhard Nordström flera utmärkelser och stipendier som vittnar om hans stora betydelse för svenskt kulturliv. Bland annat mottog han:
- Skånes konstförenings tecknarstipendium
- LO:s kulturstipendium
- FCO:s stipendium
- Lengertz konstpris
- Ystad kommuns kulturpris
- Henry Mayne-stipendiet
- Sydsvenska Dagbladets kulturpris
Han fick också prestigefulla porträttuppdrag, däribland att måla talmannen Thage G. Peterson för Sveriges riksdag – ett uppdrag som vittnar om hans status även inom mer traditionella konstsammanhang.
Konsten som arv – och platsen i historien
Gerhard Nordström är idag representerad på flera av Sveriges främsta museer, som Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Malmö konstmuseum och Kalmar konstmuseum. Även Ystads konstmuseum – nära där han bodde och verkade – bär spår av hans arbete.
Att Nordström blev en del av konsthistorien handlar inte bara om hans tekniska skicklighet. Det handlar om modet att säga det obekväma, envisheten att hålla fast vid sina ideal och förmågan att använda färg, form och symbolik för att beröra. Hans konst är inte bekväm – men den är viktig.
Gerhard Nordströms personliga liv och relationer
Bakom den offentliga konstnären fanns också en privat person. Gerhard Nordström var bror till skådespelerskan Karin Nordström och var gift två gånger – först med Eivor Andersson 1951, och senare med konstnären Ingrid Holm 1977. Det var ett liv kantat av både familjeband och kreativa samarbeten. Karin Nordström porträtterades av sin bror i ett verk som senare målades om av honom på ett elskåp i Ystad 2010 – ett ögonblick som förenar det offentliga och det privata, det vardagliga och det eviga.
Därför är Gerhard Nordström fortfarande aktuell
I en tid där krig åter är en realitet i Europa, där klimatkrisen dominerar nyhetsflödet och där konsumtionen når nya höjder, blir Gerhard Nordströms konst bara mer relevant. Han målade för att vi skulle känna något – ilska, sorg, ansvar – och han gjorde det kompromisslöst.
Hans verk bär fortfarande på samma kraft, samma tyngd. De skriker inte, men de vägrar vara tysta. Och i den tystnaden ligger kanske det allra starkaste budskapet – ett rop på förändring, förmedlat genom konsten från Gerhard Nordström.
