Barndomen i Jönköping formade John Bauers bildvärld
John Albert Bauer föddes 1882 i Jönköping, en stad omgiven av djupa skogar och trolska sjöar som kom att prägla hela hans konstnärskap. Fadern drev en framgångsrik charkuterirörelse och familjen tillhörde stadens mer välbärgade skikt, vilket gav John möjligheter att följa sin konstnärliga bana. Redan i unga år visade han talang för att teckna och måla, och hans fantasi verkade ständigt befinna sig i gränslandet mellan verklighet och saga. Skogarna kring hemstaden blev en scen för hans inre värld, där troll, jättar och prinsessor strövade fritt.
När han som sextonåring flyttade till Stockholm för att studera konst förändrades hans liv. Han kom in vid Tekniska skolan och senare vid Konstakademien, där han både utvecklade sitt tekniska kunnande och knöt viktiga kontakter. Det var också där han mötte den blivande hustrun Esther Ellqvist, vars närvaro skulle bli avgörande för både hans privatliv och konst.
John Bauer och Esther Ellqvist – ett konstnärspar i skuggan av svartsjuka
Esther Ellqvist var inte bara Johns stora kärlek utan också hans musa. De gifte sig 1906 och fick sonen Bengt, kallad Putte, nio år senare. Men relationen var långt ifrån enkel – passion blandades med svartsjuka, och båda brottades med sina konstnärsdrömmar. Trots detta stod de ofta modell för varandras verk, och Putte förekommer i flera av Johns illustrationer.
Kärnan i Bauers konst blev dock hans förmåga att skapa en värld fylld av känsla och mystik. Samtidigt som han försörjde sig på illustrationsuppdrag, längtade han efter att få uttrycka sig mer fritt. Denna konflikt mellan kommersiella krav och konstnärlig frihet följde honom genom livet och bidrog till en viss inre oro.
Bland tomtar och troll – genombrottet för John Bauer
Det stora folkliga genombrottet kom med illustrationerna till sagosamlingen Bland tomtar och troll, där han med sällsynt känsla för både miljö och stämning återgav den svenska sagoskogen. Mellan 1907 och 1915 illustrerade han flera årgångar av boken, och hans bilder blev snabbt älskade i hela landet. Han målade skogar där solstrålarna dansade mellan mossklädda stenar och troll smög fram bland granarna. Berättelserna fick nytt liv genom hans pensel, och figurer som prinsessan Tuvstarr blev odödliga.
Bauer använde ofta akvarell, ibland kombinerat med tusch eller blyerts, vilket gav hans verk en drömsk och genomskinlig kvalitet. Trots sin popularitet längtade han efter att bryta sig fri från sagovärlden och pröva andra uttryck. Hans inre kompass pekade mot monumental konst, en längtan som skulle få allt större betydelse under hans sista levnadsår.
Monumentalkonst och nya uttryck för John Bauer
Efter att ha avslutat sitt samarbete med Bland tomtar och troll år 1915 började Bauer söka efter andra sätt att uttrycka sig. Han ville lämna barnboksetiketten och skapa konst som tog plats på allvar. Några av hans mest kända sena verk inkluderar De Dansande Nymferna, Fanstyg och Blå Eva, där han förenade symbolistisk känsla med sin säregna bildvärld.
Här möter vi inte längre sagotroll utan snarare abstraktare och mer vuxna teman. I dessa verk märks tydligt hans vilja att nå bortom det dekorativa och ge röst åt en djupare känslovärld. Han tog intryck från symbolismen och den italienska renässansen, och i många av dessa verk anas en sorgsenhet – en längtan efter något som kanske aldrig riktigt kunde uppnås.
En tragisk död – familjen Bauer omkommer på Vättern
Den 20 november 1918 inträffade en av svensk konsthistorias mest tragiska händelser. John, Esther och sonen Bengt omkom när ångfartyget Per Brahe förliste i Vätterns kalla vatten under en höststorm. De var på väg hem efter en resa, men fartyget var överlastat – bland annat med symaskiner från Husqvarna – vilket bidrog till den katastrofala olyckan.
John Bauer blev bara 36 år gammal, men hans konstnärliga arv lever vidare. Hans bilder har kommit att definiera hur generationer av svenskar ser på sagor, troll och skogsväsen. Trots sitt korta liv efterlämnade han ett stort antal verk, skisser och brev som ger en ovanligt nära inblick i en konstnärs liv och kamp.
Ett ständigt närvarande arv efter John Bauer
På Jönköpings läns museum finns idag Sveriges största samling av John Bauers verk. Där kan man följa hans konstnärliga utveckling genom tusentals skisser, färdiga verk och personliga brev. Samlingen ger inte bara en inblick i hans skapande utan också i hans vardag, relationer och inre liv.
Några saker som gör Bauers konstnärskap unikt:
- Hans förmåga att gestalta den svenska skogen som en levande och mystisk plats
- Kombinationen av folkloristiska teman och symbolistisk estetik
- Hans arbete med både barnboksillustrationer och mer ambitiös monumental konst
- En stor brevsamling som avslöjar hans tankar, osäkerheter och konstnärsdrömmar
Bland breven kan man läsa om hur han tvivlade på sitt värde som konstnär och sökte nya vägar, samtidigt som han visste hur älskade hans sagobilder var. Det är denna spänning mellan det inre och yttre, det personliga och det allmängiltiga, som gör hans verk så tidlösa.
Prinsessan Tuvstarr och sagobilden som aldrig försvinner
Ett av John Bauers mest ikoniska motiv är prinsessan Tuvstarr – den sorgsna flickan vid tjärnens rand som stirrar ner i vattnet. Bilden är laddad med känslor och gåtfull symbolik, och har kommit att bli en symbol för det sköra och förlorade. Berättelsen om Tuvstarr visar Bauers förmåga att fånga en hel saga i en enda bild, där varje detalj bär mening.
Bilden skapades 1913, under en av Bauers mest kreativa perioder. Den visar också hur nära illustration och konst låg i hans arbete – där berättelse och bild aldrig var separata delar utan flöt samman till något större. Prinsessan Tuvstarrs sorgsna blick dröjer sig kvar långt efter att boken stängts, och kanske är det just där, i det osagda, som John Bauers storhet ligger.
John Bauer är, och förblir, en av Sveriges mest älskade konstnärer.
